L: Mamma, varför har pappa tejpat fast min fot?

M: För att du inte ska ramla nerför trappan. Och för att du inte ska utforska hela verkligheten samtidigt utan först överblicka, som Dagisfröken sa.

L: Jag kan redan reflektera samtidigt som jag utforskar. Jag är som du! Jag kan hypnotisera också. Jag fick det med modersmjölken.

M: Jag gick en kurs i hypnos i helgen.

L: Men du stod bara jämte och kollade vem du skulle ragga på, för du kunde ju redan. Och så åt matvraken upp tårtan innan du hann ta.

M: Hur visste du det? Det gjorde inget, jag tycker ändå inte om tårta.

L: Jag kan dra bort den här tejpen hur lätt som helst.

M: Det var nog bara en markering.

L: Markeringstejp.

Mamman drar loss tejpen och kastar den nedför  trappan. Lillan börjar gråta.

L: Snart kastar ni väl ut födelseattesten också. Och barnet med badvattnet.

M: Det finns mjölk och kakor om du vill ha.

L: Jag vill ha grönt te som ni fick på kursen. Och stekt fläsk med lingonsylt!