Cilla: Cogito, ergo söm... jag tänker, alltså syr jag. Med andra ord: jag tänker bäst när jag syr.

Dora: Där kom den. Mycket ska man höra innan sytråden ramlar ur ögat.

Emma: Enade vi stå, söndrade vi falla! Medkänsla, systrar, jag ber!

Ada: Alla är vi barn i början. Men nu är vi ju medelålders allesammans så vi borde väl kunna låta nålsticken vara?

Beda: Bryt en nål och kom igen, säger jag bara. Man lever bara två gånger.