Det klara, det varma
Den tanken är inte ren
Vet inte ens om jag någonsin tänkt den
Men kom och möt mig då,
när den tar över
Jag behövde gift och jag såg gatan lite från ovan
Det blanka vaknandet,
tanken ligger kvar på kudden bredvid din
Jag kommer aldrig hitta ut ur dig,
så jag spelar en sång till på din Spotify
Det är den bästa låt som skrivits,
en orgasm över din BH eller en metafor för en bilkrasch
Ja jag vet inte
Sockervaddsmolnen far förbi även idag
Det var så det började


Den nya historien
Den dunkla fördold i glömska
Bara i mentala bilder,
för trånga sinnen
Du låg fjättrad vid en sänggavel,
den bilden lämnar mig aldrig
Du vet min dekadens, mitt mörker
Trycksvärtan staplad i ditt inre bibliotek
Du är min bibliotekarie
Ja i din strama knut,
sorterar du in mitt nya
Rekommenderar mig klassikerna,
och förbannar mina hundöron
Innan du ångrar allting


Ett andetag skört
Bara djupet i väntan,
på resten av en halvrökt cigarett
Men du har aldrig en tändare bara liggandes
Att vara hel är också att vara tyst
Det var min blick i spegeln som sa det
Så jag väntade på svar,
tills det bara var frågor kvar
Där det inte fanns fler val
Bara du och jag
Världens ensammaste instrument,
det är ett munspel


Häng dom
Låt trösten bli en fruktan
Det svarta är alltid riskfritt
Det är sen när du ska vara lycklig,
du inte kan uppföra dig
Aspens mörka sjöyta,
den kluckar i mig också
Dess is i mina ådror, jag är döpt i dess kyla
Men jag tog mig runt till den andra sidan,
på mina egna stigar och jag lämnade inget kvar,
annat än fiender och mexitegel
Men tiden är rund
Tiden går, kan nån säga mig vart?
Vart skulle jag nu igen?


Somna om
Sov ut, de timmar som återstår
Ett klädsamt straff,
var jag värd det
Var det allt du kunde förmå dig
Stig av hästen, hög som låg
med moral och fastlagda principer
Livet är mig inte kärt,
det är dess innehåll jag inte kan vara utan
Vissa dagar pratar jag inte med någon,
annan än kanske dig
Ibland bara i mitt huvud
ibland i bilder
Aldrig får du ta det ifrån mig
Varje ögonblick som återstår,
du finns där inuti


Trampa ut stegen
Gå genom dimmiga ögon,
till den ron
Att försonas är inte alltid ett mål
Det finns en frid ändå
Vi var av kött och blod,
men strippade in till benet fanns inget kvar
En landsväg bort,
vid ett skogsbryn där mobilen dör
Din blick, ditt anlete,
ljusår bortom känd horisont,
och jag hör rälsen slå,
ständigt på väg därifrån.
Ännu en vacker plats att döda dig med.


Sången landar
Tänk att kunna skriva så
Jag börjar om varje kväll,
men det är samma tanke,
den ligger kvar där på kudden,
strax efter vaknandet
Jag ville allt
Vi är samma sak, samma sort
rödskimrande bilder och dunkla begär
Kom vi för varann eller
kom vi på egen hand?
Var det livet som kom eller
var det bara vi som gick?
Det finns svartvita foton
Det är som dom aldrig har hänt
Jag var nitton,
jag sprang ikapp ett tåg
för att livet inte skulle åka ifrån mig
Skulle behöva göra det igen,
men nu för tiden är alltid tågen sena


Dröm en dröm
Får du mig eller
suger du av mig och dumpar mig i baksätet?
Det kan vara vackert vilket som...
Det är aldrig nervigt nog,
för att allt ska gå i bitar
Så vi håller fast,
i det enda vi har; en sång på din Spotify
Kanske hör du mig sjunga,
ett du och jag
Som ett slag i det tomt cyniska
För det vackraste jag vet.
Det är att sitta kvar, ta en till,
fast jag vet jag borde gå
Få se dig slå dig ned bredvid mig
I det du inser,
att du också borde något annat
Det är det renaste av skönhet


Det djupa
Ett mörker att gräva ner sig i
På kanten att ge upp,
nöjer mig med att gå under
Slocknar utan din tröst,
ger löftena tid,
då försvinner de inte
Tog vi någonsin tillbaks samtalet,
det vi trodde vi haft
Spänningen sjunker nu
Egentligen var vi bara nakna,
i ett nedsläckt rum
Avskedsperronger jag alltid bär inom mig
Det var där jag tystnade,
min röst blev kvar
Du lockar det ur mig ibland,
men jag är inte säker på att du vill höra
Det är jag som ska lyssna
För det är det jag gör,
jag lyssnar
På sångerna
Det rena i sångerna
Hör du mig,
när livet krymper?
Spåren jag lämnar här,
förtvinar av sig själv,
lämnar ingen förklaring kvar.
Som ljuset i ett ögonblick
Vandrar vidare igen
En ström av tysta tankar,
spärrar och stänger allt som hotar
Jag vet en plats där ingen av oss hör

Bara en sång till
Man vet aldrig vad som kan hända



En sång på din Spotify
Var det så det började?