Vi står i vardagsrummet, nära varandra. Kan inte tyda om allt annat runtomkring mig är tonat i svart eller neonfärger, men i vilket fall så står hon i fokus. Och hon kysser mig. Våra läppar möts, länge. Jag är hemma, som att alla mina trasiga delar har sopats ihop till en liten hög och lagts i en sidenpåse. Musiken sätter den sista touchen i scenen, sprider förtrollningsglitter över rummet.

"Lights will guide you home". Coldplay i högtalarna. Timingen.

Någonting dramatiskt händer inom mig, som när två motpoler möts. En iskall vattenstråle mot en het stekpanna, jag är isen och hon är elden.

"And ignite your bones"

Hon leder mig in i sovrummet, pressar sin kropp mot min längs med väggen. Drar henne så nära det går, önskar att hon kunde smälta samman med min hud. Bli ett med mig, låta hennes kropp bli till klister och limma ihop alla mina trasiga delar. Tittar upp. Hon hittar, som alltid, det komiska i det allvarliga. "Nej nu ska jag skriva packlista och packa, BLI PACKAD! HAHA". Förtrollningen bryts och jag är kvar i något slags vakuum. När, var, hur länge? Vet bara en sak. Jag är kär.

"And I will try to fix you"