Skjut mig när jag blir helig
när jag tappar det råa, det sanna,
det fantastiska fula som får mig att stanna

För jag lever bara för mig själv
som tur var är detta jag altruistiskt
och bär på ett stort lass kollektiv smärta

Men det är inte tillgjort
för det som inte luktar svett och blod
har ingen plats bland svett och blod