Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Det barn jag inte kan glömma.

Dina blickar kastar sorg.

Jag är ledsen, min vän!

Jag glömde bort dina galna upptåg,
ja, hela din existens.

Du tittar under lugg,
besvikelserna duggar tätt.

Tro mig, jag vill minnas dig,
jag vill minnas dig rätt.

Men det var länge sedan nu.
Sommarvindar och vinterlekar.

Jag har en tendens att glömma bort
den lycka som inte varar.

Jag ser att du är arg, min vän!

Men min kärlek till dig består,
trots att minnet mitt sviker.

Du är den barndom som inte får finnas.
Du är det inre barn jag inte kan gömma.
Du är det barn jag inte kan minnas.
Du är det barn jag inte kan glömma.




Fri vers av Daybreaker
Läst 560 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2006-04-19 00:30



Bookmark and Share


  Jessica Ewa VIP
Vacker, spröd text.

// Jessica Ewa
2007-09-06

  Tassan
fint skrivet om att se det försummade inre barnet som otåligt står och stampar och vill ha uppmärksamhet. vad skönt att läsa att du älskar det så.. bra!
2006-04-21
  > Nästa text
< Föregående

Daybreaker
Daybreaker