Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
om att lita på mäniskor som voltar mej mentalt och drar endast upp mej från gropen så att dom får glädjen att kunna putta i mej igen


den hjälpande handen som plågar mej glatt

i bland känns livet så underbart skönt , ibland gör smärtan
i sorgen livet outhärdligt , man vill bara lägga sej ner och ge

upp , sjunka igenom allt som plågar en och hoppas att man
kommer upp på en bättre platts , saknaden och längtan gör

en till en hjälplös stackare fylld av prestations ångest mentalt
när man ligger utslagen kraftlös utan ork för allt som är runt

omkring alla minnen i glädje spelas upp i minnet gång på
gång minnet fylls med värme och glädje , hjärtat börjar slå

i dubbel takt , och minna ögon med allt större tårar tills dom
fyller ut hela minna ögon , känslorna skriker högt från djupet

av mitt plågade hjärta ljudet ekar spökligt i min kropp likt någon
som försöker slita av strängarna på fiolen , dom får allt i min

kropp att söka skydd i mitt mörka sinne där det redan är avstänkt
på grund av allt elände som har fyllt min värld , för mycket att

hantera , och saker jag vägrar inse och har förträngt , det är hela mitt
liv av saker jag inte ville se eller inse eller mentalt bekräfta att det

verkligen hade hänt , för det gjorde så ont , eller aldrig borde ha fått
hänt i denna värld aldrig någonsin , för jag har vandrat och skördat

minna värsta mardrömmar och demoner i dagens ljus , allt som har
skrämt mej har jag mött ensam och livrädd jag har trampat över allt

som jag har fruktats både i mörkret och i ljuset , jag har slutat att
reagera på allt som jag tidigare flydde i från , jag har även vänt min

rygg mot dom jag flydde med , även fast vi inte alltid var jagade , inte
för att jag tycker att jag är bättre eller dom sämre , utan endast för att

jag har slutat att fly mot en dålig destination , jag vill helt enkelt leva i en
annan värld en sådan , för den som jag delar min kärlek med nu har aldrig

varit i närheten av det livet , för henne är den världen lika främmande som
en blomma full av liv i öknen , så dom jag flydde med en del av dom förstår

mej men många utav dom riktade sitt hat och frustation mot mej , men det är
okej dom har visat vilka vänner dom är , många av dom tyckte jag aldrig om för

att dom ljuger romantiserar och förskönar och mörkar , varför ska jag tala med
någon som pissar mej i ansiktet i sin egen fantasivärld , utan som någon helst

förankring till verkligheten eller vårat universum , för dom är lika oskyldiga
som jag är skyldig , tänk om dom la hälften av sin tid på sanning som alla lögner

då hade dom varit en lång bit på väg , men dom väljer lögnen det får dom leva
med på sitt samvete det är deras val , men sådana personer finns inte i min

värld , den är inte stor jag älskar och värnar om dom som finns där Iren är
en av dom som tar stor platts min fästmö , och jag vill inte att hon ska möta

eller hälsa på dom jag flydde med i mitt tidigare liv för då står dom snart och knackar på dörren och vill in , det passar sej inte längre för dom lever i värld

som jag inte längre finns , även om det är dom som ska hjälpa mej och ge mej stöd som inte ser dom talar om saker som hände för 15 år sedan och längre

till baka det lustiga är att jag ifrågasatt deras sätt att hantera mitt ärende på
Karsuddens sjukhus det var ett möte på 20 min där vårdan har fått direktiven

att få mej att prata om händelserna , dom skrev att jag ältade saken dom la locket på när jag ville försöka förstå deras begrepp och handlingar , jag förstår

ingenting längre ut av dom som ska hjälpa mej , och när jag vill granska alla övergrepp i rättssak så skriver dom att jag vill granska vården i psykiatrins

mening dom manipulerar allt jag skriver varför ? det är inget fel på vården
det är fel på dom som har obefogat utan stöd av lagen straffat mej av sin begär

på ett destruktivt sätt för att göra mitt liv svårare i tron om att det aldrig skulle uppdagas , varje dag gå4r dom förbi och ler och hälsar som inget har hänt jag ler

till baka och hälsar som inget har hänt för det är på deras samvete det tänker
inte jag bära åt dom , det får dom leva med skälv dom som gömmer sej bakom

smutskastade journaler , deras egen frustation och makten att krossa någons
liv inte för att det är rätt utan endast för att dom kan och dom njuter ut av det

med tanke på hur dom formulerar sej dom skändar mej min familj minna döda
föräldrar med saker som aldrig har hänt men sanningen kommer till slut fram

jag undrar hur dom ser ut i ljuset , dom säger att dom är rädda för mej för att
jag är stor och stark men det är jag som är rädd för dom som krossar mitt liv

med ett lende på läpparna utan skam men allt är dokumenterat , så i framtiden
kanske dom får smaka sin egen medicin på det sätt att dom ska förklara sina

vidriga övergrepp för någon som står över dom Gud är du hemma ? på min dom
som gör onda handlingar i vrede eller blindo att livet har två vägar en till dej och

en till den andra där under oss valet lever med den som bär det med sej , för det
man gör är det man blir ihågkommen som , goda onda eller att man lyssnar på

ångern i sitt eget samvete och gör fel till rätt , men det är inte alltid lätt för den i bestämande position som flyr från sitt eget liv och måste skapa kaoset för att

tysta sitt eget elände , för dom kan inte leva i lugn och ro för då hör dom allt som
dom skälva flyr i från för ingen som lever i sin egen förnekelse vill synas

sanningens ljus , för då måste fel handlingar besvaras ut av dom som har blivit ner dragna i deras lögner i god tro och som har blivit utnyttjad i god tro ut av

mäniskor som inte orkar med sej skälva , och dom missbrukar medvetet sin tjänsteställning för att uppvigla en individ med påhittade eller förstärkta

situationer där dom fäller tårar av rädsla utrycker dom sej , men dom tårarna kommer från deras egna missnöjen ut av sin egen livs situation , men dessa

mäniskor väljer sina strider för att få utlopp på det som dom skälva bär , därför väljer dom även när deras tårar ska fällas , så dom slipper fälla dom i ett annat

samanhang för då blottas sanningen fram övar deras oförmåga att bearbeta sina egna problem , det är en ond cirkel att krossa andras liv för att få tyst på sina

egna demoner i från deras ångest värld jag har blivit ett offer för ett kollektivt systematiskt grupp kränkande identitets stöld där dom fyller minna journaler

med en personlighet som för mej ofta är främmande och handlingar som aldrig
begåtts diagnoser som bolas fram och till baka det här är mitt liv , det här är

deras liv att krossa ett till samman för att slippa höra ångesten från sina egna
garderober när jag frågar om jag kan få bli odiagnostiserad skratta min läkare

roat och säger du är inte schizofren ? det finns ingen annan antydan om det så
det svaret tolkar jag som håll käften annars får du fler diagnoser varför gör man

så ?






Fri vers av den nakna poeten
Läst 275 gånger
Publicerad 2015-07-21 14:20



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

den nakna poeten
den nakna poeten