Jag skapade nytt
byggde ett tempel utav sanden i sandlådan

Jag var 14 år första gången en pistolmynning träffade min tinning
fakk det där
jag var hög
betongbarn
med asfalt i blodet

Tror du att du kan krossa mig i bitar
jag växte upp
såg min egna familj kasta mig bland gårdagens matrester
gjorde ett hem i trapphuset
gjorde fakkin sagoland av sopprummet
för att min bror skulle kunna fly tanken
när kaoset hemma fick hela inre världen att drunkna

Ingen tackar en åttaåring för besväret
för att jag satt 2 timmar i telefonkatalogen
letade tandläkare för att avboka tid som mamma glömt
men det var mer än så
det är alltid mer än så
alltid så mycket oförlåtligt drama och försummelse
men du vet
det blir ingen film av oss
så
bara fortsätt för ingen klappar din axel
för att du var duktig och överlevde
sitter inte anstalt, behandling eller tvångsvård
behövde aldrig klä på mig samhällets fallskärmar för att klara dagen


Vi är ensamma tulpaner på fönsterkarmen
lever, vissnar dör
upp till var och en att skapa sitt värde