Dåtidens vågsvallJag står på bryggan efter hopp över minnesluckor. Ett snedsteg och jag faller nedåt - igen! Jag lossar den minnesmärkta tampen som gjort stora märken i stammen. I båten jag färdas sitter sorgen i fören. Med årorna jag ror bildas ringar i tårarnas sjö. I fart med tidvattnet slår vågorna mot ångestklippan. Vågorna sköljer hällen, men de inristade glåporden är kvar.
Fri vers
(Prosapoesi)
av
Björn Blomqvist
Läst 206 gånger och applåderad av 1 personer Publicerad 2015-08-04 00:54 |
Nästa text
Föregående Björn Blomqvist
Senast publicerade
Hålla tillbaka Sömnlös Ensamheten Centrifug Released En gång så... Tungt Ordskogen Se alla |