vissnade blommor står som skelett i dikena
ruttnade vägskyltar i vårt metaforiska sökande efter gud
för var är han om inte i våra svagheter
om inte i vårt lidande och vår skam

men frälsningen finns inte längs den här vägen
det finns ett djup i de här skogarna som vi inte kan förstå
och vi är inte vilse än, så vart ska vi gå