Lyckan skrattar åt mig, och sorgen spelar min sång. det var som den där sommaren som glömde bort oss, den som trampade på våra ord och gjorde inbrott i våra minnen. utan att egentligen ha en anledning.


för mörka lilla spegelbild, vad tänker du på? massvis med tårar döljer tankar. längtar och suktar efter det vi en gång haft, men som vi förlorar, om & om igen. för tro inte att dina ord inte kommer att ligga kvar här, och tro inte att havet sköljer bort dina fotspår. för du vet, dina ord ekar fortfarande i mitt huvud.

som en färgglad målarbok, går jag igenom sida för sida samtidigt som jag skrattar och tänker hur kul vi hade, för att sedan falla i gråt och förstå att det inte finns kvar.