Jag har klätt mig i ord sedan den dag då jag föddes
kom ut ur min mor med ett argument på mina läppar,
de förundrades när vuxna tankar kom från barndomsaxlar
föddes för att tala åt de stumma, för att vända de dumma
och jag gjorde det bra

Jag gjorde det bra och jag gör det bra än,
bygger revolution med en flaska vin i blodet,
blandar färger, gör om blått till rött med min röst
jag är en konstnär och världen är min tavla

Jag har klätt mig i ord sedan den dag då jag föddes
det passar så väl men jag har aldrig klätt i något annat,
skala av mig mina höga tankar och jag är naken, tom
och ingen kan väl älska tomma ord?

Jag har varit ett koncept i hela mitt liv
kan vrida redan bestämda tankar,
samla de som aldrig hörde samman
men aldrig har jag varit någonting annat
och ett koncept är för abstrakt för att älskas