... kan jag ej
låta bli att betänka
hur många vi är
som med hela vår själ
kropp och hjärta
är villiga att bidrag
för dessa behjärtansvärda
ändamål skänka ...

Men!

Varför är vi ej
lika benägna
och eller
angelägna
att se till 
alla dessa enskilda fall
ingen beslutsför myndighetsperson
uttala sig om vill?

Dock har mer än 80 procent
av vår befolkning
det ganska bra i genomsnitt ...

... och av de återstående 20 procenten
är det ju bara 10 procent 
som på grund av sjukdom
arbetslöshet, bostadslöshet med mera
balanserar mellan läget där
existensminimum blott en dröm är
och
en existentiell situation
där helvetet är mer regel än undantag
ständigt och jämt ...

Men vi lever ju i en demokrati
vi har all anledning att
vara stolta över att få 
vara en del av och leva i ...

De där 10 - 20 procenten
är ju en marginell företeelse
om än med en praktisk nyttofunktion ...

... så som avskräckande exempel
för vad som väntar den
som ej visar tillräcklig uppskattning
och ej deltar unisont
i hyllningen till denna
vår så innerligt stolta, eminenta, 
vackra och världens allra bästa nation ...