löven faller
en och en
mot marken
där allt liv som var
sakta försvinner
mot vidder som ingen har sett

mörkret sveper sig fram
över land och mark
där solen går i ide
bortom
berg och trädtoppar

kylan greppar tag
i allt
igenom
  ben och märg
omöjligt att beskydda
sig ifrån

sakta tar natten
över
mörkret fyller
varje vrå och cell
där solen förlorar sin kraft

stänger dörren
om oss
försvar
överlevnad
hopp om dagen
solen får tillbaka sin kraft
över mörkret

där livet återfår sin makt