En klocka som visar tiden för sin egen tillblivelse
visarna varsamt böjda om sin axel
bokens blad en förteckning över sin egen källa
hur du ristat sorgen
med naglar doppade i bläck
och penslarna av ögonfransar
hur du skördar glömska
sväljer den med ett halvt glas vatten
när kylan kommer är vi redo
hud mot hud, att frysa samman
och snöstjärnor på kinderna, andedräkt av silver:
så vinter, bred ditt bräckliga rus över oss