Solen lyser sitt klaraste sken
befriar mig från min kvarnsten
Befriar min ömma hals
sjungande i en dansande vals

Kättarna utan empati
försvinner i parti
Nu slipper jag förstöra
mitt öra med pratröra

Slipper deras kniv
som ärrade mitt liv
Än mer än olyckan
som förstörde lyckan

Jag njuter i fulla drag
av att bli så svag
Så evinnerligt svag
att jag slipper nästa morgondag