De släckta ljusen fyller rummet med doften av ett ögonblick som kommit och som försvunnit med gästen vid bordet Det är mörkt nu, det är höst och boken ligger där med ord som minns de som nyss läste och färdades genom Tusen och en natt och över tusen famnars djup i Sindbads sällskap, till Fågel Rocks klippor för att bara vara tillsammans Höst, och stillheten ruvar i hörnen i väntan på mössens sällskap och för att också tystnaden behöver vila i ensamhet och rummet där ljuset nyss brann vid de två tekopparnas bord rister sina sneda väggar bara för att gnissla och låta för att vara en fortsättning på samtalet kring sagorna mellan människor som möttes och skiljts på nytt