Snön yrde, snökristallerna
fastnade i ögonfransarna.
Drivorna var höga, kroppen
trött.
Vandringen hade börjat den
dagen då ensamheten blev
min följeslagare.
Längesen, nästan ett helt liv
Sökte svar
Fanns kärleken, hur såg den ut?
Hur kunde man veta om den var
sann?
Sveken, hade landat i hjärtat....
Rädslan att bli övergiven hade
blivit som en ond profetia
Den upprepades...
Mitt rollspel, var leendet, lyssna in
GE vad som behövdes
Ensamheten tog min hand och vi
pulsade tillsammans i snöstormen.

Hittade nycken under trappen.
Snart brann brasan i kaminen.
Tarjsängen var bäddad med vita
lakan. Kröp in under duntäcket
Värmen spred sig ända in i hjärtat.

Ute ven snöstormen, inom var det varmt?
Jag var hemma