du fick mig att återvända
till tröskeln
att treva med tårna längs kanten
till träsket
där tårarna häckar
i den inre av ögonvrårna
där jag dämt så gott jag kan
som en riktig atlant
men på ett sätt längtar jag
efter att släppa efter
skära mig på ett ord
och låta havsmassorna rinna ut