Den flytande klarröda vätskan
rann över kanten
och fläckade mitt nyslipade köksbord
det var inte som sirap
det var som vatten
som tunt, rosafärgat vatten
som lämnade fuktskador i det enda dyrbar jag ägde

Jag trodde det var lätt
att det var som vatten
men det var som sirap
det försvann aldrig
det klibbiga fanns alltid kvar
och jag började tapetsera ekbordet med tidningstryck
som fastnade i klister varje morgon

Nu läser jag inte tidningen mer
för klister är nästan borta
där är inte längre något att retas över
det sista som fastnade var din dödsannons
och den får jag inte bort