En knappnål faller, det ekar i hela rummet, som ett skrik från yttre rymden
Tystnaden dödar mig, kväver min själ
Oskadliggjord, fri från drömmen som jag ej existerar i
Borta från en vind som viner, borta från världen som inte existerar
Jag pratar, känns som att orden inte går fram
Du antecknar, jag känner ointresset som jag inte vill känna
Lögnen blev sanning och jag sitter bara kvar på en stol
En timme, en timme av mitt, ditt liv som ej kommer åter
Jag som domnar bort, konturer som bleknar, luften tunnas ut
Ett rum av ångest, ett rum som inte får finnas, ett rum i mitt hjärta
och jag går ut ur rummet, in i ett annat

Mitt liv, ett reportage i en tidning, en lögn ingen ser
Ridån går ner och mörkret är ett faktum, jag lever inte efter faktum
Oskadliggör allt som hotar i det mörker ingen annan kan se
Hjärtat bankar, hjärtklappning, jag försöker andas in, ut, in, ut
Tankarna snurrar runt, runt och jag berättar en sanning utan lögn
Sanningen som världen vet om, sanningen ingen annan kan
Försöker bara vara och existera, vara och existera
Inte försvinna bort från det jag inget vet om
Tankar som försvinner bara man pratar om dem
Med oförstående ögon som blänker i ljuset från mörkret

Ett skrik från yttre rymden och jag flyr från knappnålen som faller