Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Feberyra

Feberyra när jag går, står, sitter
Är så trött, så trött
Orka andas, orka leva
Tanken finns inte där
Försöker inte försvinna,
undviker bara att förtvina
Själslig smärta som övergår
Jag övergår och försöker
Försök blir patetiskt
Apati i vardagen
För jag försvinner in i en dimma
Avtrubbad av livet
En scen som borde vara
Vara där men inte här
Scenen av mitt liv försvinner
Jag försvinner men finns kvar




Fri vers (Fri form) av AmandaCL
Läst 369 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2016-02-03 19:07



Bookmark and Share


  Rune Lindberg
Precis så där kan det kännas när man är kroniskt sjuk. Värst är apatin....och att åren går. Fint skrivet!
2016-02-03
  > Nästa text
< Föregående

AmandaCL
AmandaCL