... bara för
att någon känner sig
berörd av de flöden
som publicerats 
under ens eget namn ...

Blir givetvis glad
när jag varma känsloyttringar
och gillanden för
det jag förmedlar i mina flöden får ...

Vill att det jag sätter ord på
i skriftade former
till någon läsare 
ända fram når 
och som berör och väcker 
tankar och funderingar
som kanske ger feedback
vilken visar på
att den som läser 
antingen finner
sin egen innebörd och mening
i det som flödet förmedlar ...

Om än det
någonstans inom mig
finns en liten, liten förhoppning om
att mina ord ska finna vägen fram
till dig som är ämnad för mig
och som av det du läser förstår
att jag är den som fattas dig ...

Men för att du ska vara den 
som för mig är ämnad
är det oundgängligen så
att du den känsla jag söker finna
förmår att väcka inom mig ...

.Ord kan väcka känslor
som föder funderingar och tankar
vilka stundom i ensamma stunder
kan så ett och annat frö inom
som börjar gro, växa och slå rot ...

Men att när man
ej ens känner 
denne någons verkliga namn
och ej i verkliga livet 
ens har träffat varann
är det synnerligen
sällsynt förekommande
att det ska kunna uppstå
livsavgörande äkta kärleksband ...

Visserligen lever vi på hoppet
och tack och lov
om vi ännu har kvar 
någon liten gnutta tro ...

... vår tro
på att den äkta kärleken
finns någonstans därute i Universum
och väntar på att i vårt hjärta
tillsammans med den rätta
finna det självklart att sätta bo ...

Men om jag
skulle tro att var och en
som väcker känslor inom mig
med sina publicerade flöden av ord
utan jag ens träffat dem i verkliga livet
för mig är den rätta ...

... så skulle jag rätt snart komma fram till
att även om det har sin förklaring
så är det ingen ursäkt
för att om jag inte ser skillnaden
mellan skriftade ord och verkliga livet
urskiljningslöst tar eventuellt möjlig kärlek för givet ...

... utan då skulle jag 
hur ogärna det jag än vill
tvingas fundera över
hur jag kunnat komma att bli en sådan idiot ...