Att spela på min nya gitarr.

Är som att köra i 280 i en stabil Ferrari.

I en kurva.

Och du får inga släpp.

Bara kärlek och orgasm hela vägen.

Jag förstår så tydligt.

Varför jag betalar så oerhört dyrt för en gitarr.

En riktig klass gitarr.

Ingen leksak.

Bara hantverk hela vägen.

Den här är ingen du slår sönder på scen.

För att verka fräck.

Det var kärlek i första ögonkastet!

En kärlek som föddes när jag var ung,
mycket ung.

Ile Kallio körde på denna,
på dessa klassiska plattor.

Jag har kvar dessa vinyler.


Och jag skulle egentligen bara in för att köpa trumpinnar.

Men där hängde den ensam på väggen.

Och vi längtade som fan efter varandra.

Och de trodde att jag skämtade med dem.

När jag sade;

att den här skall jag ha!

Då sade jag,
att jag skämtar inte om sådana här saker!

Han sade;

Men du kan inte bara gå in och köpa en svindyr gitarr på impuls!

Jag sade bara;
att detta är nog världshistorien längsta impuls.

Det är bara ett märkligt under,
att jag inte tagit hem den tidigare.

Och jag får inte en chans till!

Tro mig!

Sade jag.

Som jag har letat i hela mitt liv.


Jag betalade för min dröm.

Och klev ut på gatan.

Med mina mångåriga drömmars gitarr.

I sitt vackra case.

Och orgasmen följde mig hela vägen hem.

Och orgasmen fortgår!