Det är mer än blott en tillfällig känsla i dessa ord - bara lite starkare för stunden ...
Ju starkare jag uttrycker vad jag behöver ...
... och berättar
hur mycket människor
i allmänhet
och
de som jag känner
i synnerhet
betyder för mig
och min förutsättningar
för att inte behöva
tvingas bortom alla gränser
i förtid lämna alla de dig
som när jag mår bättre
och det för mig i livet går bra
inte vare sig vill eller kan
vara utan mig ...
Desto
färre är det som
sin närvaro
mer konkret visar för mig ...
Det känns outgrundligt
och synnerligen förunderligt
främmande
att det så är ...
Speciellt som
det jag verkligen behöver
så förbannat kostnadsbefriat är ...
Ty det jag behöver
är helt gratis
att ge ...
Att få möjlighet
till dig som är ämnad för mig
men så ock på vägen till dig
få känna såväl inklusion
som att jag har ett värde
för alla de andra dig som finns omkring mig
även när du ej ser att jag just nu
mer behöver än vad jag har att själv ge ...
Och det i mångt och mycket
för att jag allt för mycket över tid
av mig själv redan har delat med
och så allt jämt till allt för många
omkring mig oavsett ger ...