2016

När 2016 kommer in.

Rinner in i våra världar.

Skall jag
bara dra mig tillbaka.

Och bara,
skriva om,
alla mina manus,
som ligger i massa noteringar överallt.

Jag inser att det jag skrivit det sista.

Är bara skit.

Bara en jävla dagbok om mitt liv.

Det har inte kommit så mycket
bra poesi därifrån.

Möjligtvis en del bitterhet.

Och hat.

På sistone.

Jag har bara blivit patetisk.

Jag inser det så tydligt själv.

Ibland upplever att jag skrev
mer vackert när jag var yngre.

Jag kommer att skriva offentligt
fram till nyårsafton.

Sen backar jag tillbaka.

Och skriver i min ensamhet.

Och tycker jag,
inte att jag,
har något vettigt att publicera efter detta.

Blir det inget i framtiden.

Då är jag en författardöd.


Jag tackar er så oerhört mycket,
ni som följt mig.

Utan era applåder och läsningar,
hade jag inte haft kraften,
att vika ut mitt liv som jag så brutalt gjort.

Ni är en del av mitt poetiska liv.

Jag kan inte lova att det kommer bättre skit,
om jag återvänder.

Troligtvis går ränderna aldrig ur mig,
och mitt skrivande.

Men jag skall göra mitt bästa.

Och sedan vet jag,
att det är sådan här,
jag är som författare.

Jag blandar fiction,
fantasi,
brutalitet,
erfarenhet,
konst,
musik,
kärlek och hat,
och allt som jag sett i mitt liv.

Och ingen vet.

Var jag personligen befinner mig i mina dikter.

Men de sista typ 5 åren har jag bara skrivit,
vad som ramlar ur min skalle utan redigering.

Har jag bara med mig ett ledord,
så rinner allt ur mig.

Kan blåsa ur mig typ två A fyra sidor,
på ren inspiration,
från ett ord som gjorde intryck på mig.

Men blir det bra?

Det är därför jag ifrågasätter mig själv som författare.

Jag inser så tydligt att det kanske inte är bäst alltid.

Men jag får skriva av mig i alla fall.


För skrivandet kommer alltid att följa mig som en hök.

Jag går ingenstans utan penna och papper.

Annars är jag död.

Jag kommer att skriva.

Tro mig.

Som Fan.

Dessa anteckningar jag har överallt.

Jag vill inte att de förgås.

Jag hoppas bara,
att det finns bättre skit där,
i min nattdukslåda,
än det patetiska jag skrivit på sistone.

Jag hoppas så att det finns bra eftertänksam skit,
på mina myriader av papperslappar.

Farväl.