Varje fråga, vid varje tillfälle
jag ligger i din säng
vad känner jag

Och vi trodde vi kunde förändra allt om vi trodde på konsten
letar efter porten
för att släppa känslorna vilda
Uppstressad av dimmerljus
Ser upp i himlen och bli påmind om hur den i barndomens blå
berättade om hur varm världen var
och hon som alltid fick mig att tänka på Janis Joplin

Ljuva hämnd på behov
alldeles för unga,
men för gamla för att glida isär
Och hur jag nu ska hitta allt jag begär av mig själv
allt det där,
som Radiohead-flickan säger att jag har

Ingen tar nåt av nån
bara händer som aldrig kan vara stilla
bara nån som aldrig kan sluta spinna
Och i mitt huvud kan jag bara försöka övertala mig själv
jag är långt ifrån klar
jag har så mycket av hennes hud,
att kyssa, bita och slicka kvar