Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Att aldrig riktigt få vakna igen.

 

När mörkret lägger sig då kommer tankarna och synerna fram, vem ska trösta dig. Du finner inte din mamma och inte din pappa.

Din oro växer sig till ångest.

Att du är en mamma att du är en maka är inget som finns kvar i dina tankar.
Du är åter igen den lilla flickan som söker sin mammas famn.
Eller du måste iväg och arbeta och göra rätt för dig.

Du har tagit många steg tillbaka, du är inte dig själv. Och det gör dig förvirrad.
I frustration kan du bli arg, du kan svära och slåss.
Men inget av det där är du...

För tänk dig själv att vakna i en annan kropp, nytt rum, kanske ny stad.
Att varje morgon inte vara hemma.

Människor som du inte känner igen stövlar in i ditt rum. De bestämmer vad du ska göra,vad du ska ha på dig och när du ska sova och vad du ska äta.

Du är vilsen och osäker i din nya värld.
Det är nog så många känner när de kliver in i demensen okända och skräckfyllda värld.

Men allt är inte svart.

För visst ser du ibland ljuset blänka vid en dörr, och där minns du hur allt va som förr.
Du minns den du älskat,du minns de nära och kära.

Och det är då du känner frid.
Det är då du är lugn och är tillfreds med ditt liv.

 

 




Fri vers av Angel of love
Läst 597 gånger och applåderad av 31 personer
Publicerad 2016-01-05 08:08



Bookmark and Share


  Annfra VIP
Mycket fint skrivet <3
2016-01-07

  Lasseman VIP
Så bra du skriver detta min vän, min Mor och även min Far led av detta
har även jobbat inom vården med bl a dementa människor.. bra skrivet
2016-01-06

    Dan Myrbeck VIP
Väldigt fint skildrat.

Kram
2016-01-05

  Lars Hedlin VIP
Stark är den känslan om att inte känna igen sin omgivning ..min Mor har det och det blir tyvärr starkare för varje månad som går..men det finns fortfarande många ljusglimtar..Tack vännen för att du belyser detta så fint varmaste kramen till fina dig <3 :)
2016-01-05

  Ljusletaren
Du är bara så bra på att få ned dessa känslor från människor som står med halva kroppen i olika världar. Mycket bra skrivet/kram
2016-01-05

    Elisabeth Nilsson VIP
Tankeväckande och berörande, skrivet med hjärtat i handen.
2016-01-05

  Gisela Nordell
viktiga ord om förståelse, för så där är det
och den som kan sätta sig in i demensen kan också vara ett fint stöd och locka fram de vackra minnena från förr, vackert och omtänksamt skrivet.
2016-01-05

  ResenärGenomLivet VIP
Så varmt och fint du skriver...viktigt att kunna sätta sig in i andras situation... känner igen det du skriver om...
2016-01-05

  erkki VIP
En synnerligen varmhjärtad text. Skön att ha med sig. Kanske man drabbas själv, en dag. Då vill jag hålla din hand
2016-01-05

    ej medlem längre
En innerligt välbehövlig påminnelse om hur skört livet är. En sjukdom som drabbar många och deras anhöriga. Ömt och välskrivet!
2016-01-05

    ej medlem längre
Ord som letar sig in i hjärtat. Mycket skickligt skrivet!

2016-01-05

  Maria Sundelin VIP
Bra fångat
Kramar
2016-01-05

  Hanna Mari Wallin
En helt enastående dikt om demens!

så innerligt välbeskriven att denna text borde nå ut till allmänheten

Bokmärker!.
2016-01-05

  soligajag_1 VIP
Så vackert skrivet om den värld
som dem flesta av oss kommer till.
Förståelse och värme , oro, inte kunna göra nånting utan acceptera.
Du är en varm och fin människa som förstår hur det kan vara.
2016-01-05

    ej medlem längre
Tack för dina fina ord här, det är tur att det finns människor som dig som vet och bryr sig om och som påminner oss om hur skört allting är..
2016-01-05

  bumerang VIP
Så värdefull läsning. Ämnet som mest bara förträngs. Men som förstås hotar oss alla slumpmässigt. Jag läste in så mycket förståelse och kärlek i denna text. Fick hopp för medmänskligheten. Tack
2016-01-05

  Rise Little One VIP
En text som berör på djupet...
2016-01-05

  Maud Louise VIP
Så förstående och kärleksfullt skrivet om det hemska som kan drabba en! En tankeställare om verkligheten.
2016-01-05
  > Nästa text
< Föregående

Angel of love
Angel of love