Ett vilset skepp som söker sin hamn.
Med slitna segel mot främmande land.

En kapten med bister min.
Sveper sig åter en pava vin.

Långt bort i fjärran finns älskades famn.
Förlupna minnen i den mest fylliga barm.

Kapten för vår skuta tar ännu en klunk.
Drömmer sig bort mot ett sköte men väcks av en dunk.

På öppet hav finns ej många val.
När skeppet mot djupet det går uti kvav.

Med stop i sin hand och med lusta i blick.
Så snart kapten träffa sin älskade fick.

Vågorna skvalpa så åter över ytan lugnt.
Kaptenen i evighet sover nu tungt.