Jag illustrerar min fruktlösa längtan,
i en sång som skulle öppnat gläntan,

men drömmar växlas med teori o tro,
vilka som stannar, vattnas o gro,

bara tiden visar målens kalender,
precis som tiden, länders gränser,

om alla haft livets ingredienser,
där ont inte längre finns i trender,

där,  ja  just där finns det varmaste släktet,
som aldrig grundar gärningar till häktet.

Möt kärlekens hjärta,
utan vemod och smärta.