Jag lever nära solen
där blommor slagit ut
tiden har sin ände där
och vägen sitt slut
ensam mellan vindarna
regnets sista anhalt
så smakar havets våg
lakrits och salt

En strimma av solen
ser jag ibland
och Tornsvalans hemvist
vid stormens rand
lika ensam som jag
svävar han där
långt från sin kärlek
den han har kär

Där stormarna slutar
skrivs mina sånger
och sjungs för naturen
oändligt många gånger
lyckan den finns där
men blåser ut mitt ljus
stilla men säkert
där vid armodets brus

Jag vill byta min oro
mot ett nybakat bröd
en limpa av surdeg
innan solen är död
hungern min fiende
ensamhetens röst
är något jag slåss med
en pusselbit till tröst

På andra sidan solen
där finns min familj
långt från där jag lever
och kärlekens kadrilj
kanhända kan fåglarna
en bekymmersfri dag
föra mig med vindarna
till ett nytt andetag

(Copyright © ULJO)