En man går over parkeringen. En man i prydlig rock och kostym, på sin väg mot en dyrbar bil. Trots december, december 2015, 2015-12-07-10:03, skiner solen varmare än vinden blåser kallt. Varför verkar han vara på väg bort från en arbetsplats den här tiden på dagen? Vad har han gjort för att vara på denna selektiva plats, som en av dem som verkligen tagit sig långt?
Något saknas honom.
Det hänger tomt och fladdrar lite när han går.
Han går med hjälp av två kryckor och ett ben. Av det andra benet finns bara hälften kvar, resten av kostymbyxan hänger tom.
Han går mot sin bil, men alla kan se hans saknad.

Din saknad är kanske lika stor som en saknad kroppsdel. En del av dig har plötsligt dött och fallit bort. Men du har inget tomt skal att visa upp för det, inget litet ärr någonstans. Mannen kommer aldrig att få tillbaka sitt ben. Ben kan inte växa ut igen, de kan ersättas av metall, kall hård funktionell metall. Det du förlorat är för evigt borta, men ny kärlek kan växa i dess ställe.