I fredags satt jag över solnedgången på en klippa
I en ljummen vårkväll, när ljusen glittrade över Stockholm
Med en man jag träffade på Roms central en natt i augusti
Vi skramlade fram till Trastevere, sågs igen på flyget
Han strök min arm, min kind
Kysste min panna när vi skildes

I lördags kysste en man mig kallt, passionerat
Teknik vägde upp bristen på känslor
Jag låg mest still och låtsades att han var någon annan:
han jag såg i publiken i kungsträdgården,
han som ibland dyker upp, med de varma ärliga ögonen
Vilade lite på hans bröst, tjockt, svettigt hår
innan vi gick till tunnelbanan.
Två timmar av mitt liv

Idag träffade jag en gammal vän
Han gav mig en hård kram, strök min rygg
Han får små veck kring ögonen när han ler
Han känner mig alltför väl:
vi är lika gamla, han skriver på en bok
han bor bara några tusen meter bort
varför ses vi inte mer?
Han studsar studsmatta med mig
Känner mig trygg när vi skiljs åt men
Ville stanna längre, ge mig ett till äventyr