Han stod på perrongen på Odenplan
och det är svårt att beskriva
men jag såg honom direkt i folkmassan

Jag kollade ner i golvet tills jag stod precis framför honom
och våra armar slingrade sig runt varandra,
vi brast ut i skratt nästan direkt

Jag befann mig hos honom igen
och det var surrealistiskt
att befinna sig på den platsen igen
sju månader senare, som att ingen tid hade gått

Hans huvud i mitt knä
mina fingrar i hans hår
han frågar vilka jag legat med sen sist
och vi båda trivs med tanken att jag inte är beroende av honom längre