Framför högra foten
svårighetens stup

framför vänstra foten
förgängligt lockande
avgrundens djup

nedanför
det uppstigande
sorgsna sorlet
förlorade röster
ur det mörka hålet

där uppe
det är ingen som vet
kanske kan det bli
min trösterika hemlighet

så jag kan lika gärna
blunda och hoppa
rakt upp och ner

då ser jag i alla fall
engagerad ut

om någon nu ser