Jag må inte vara perfekt
Har mina fel och brister
Precis som alla andra

Det är väl människans natur?

Ändå göms bristerna undan
När de mynnar upp till ytan skäms man
Kan ju inte visa sig svag
Samhällets oskrivna regler. Så får man ju inte göra.
Absolut inte inför fel människor

Den där insikten som sedan kommer
Att man gjorde det igen
- Man blottade sina brister. Agerade på dom. Den insikten ledde till
acceptansen. Det är ju en del av ens personlighet; automatiska
instinkter.
Sålänge det följs av insikter, behöver inte svaga sidor vara dåliga.
Tvärtom.
Ett tecken på att man är en levande
varelse med både starka och svaga sidor.
...
En varelse med en historia.