Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
...


fågelmoln

Och du frågade om jag
mindes den dagen då kastanjerna
började falla mot marken och
fågelmolnet kraxande
svepte över hustaken för att försöka
glömma den nalkande kylan
som kom av skorstenarnas rök mot himmelen.

Jag blundade stilla och såg dig
där på parkbänken med dina
gnistrande kinder och varma läppar
och jag svarade att bland minnen
är den stunden den allra vackraste.

Du var trött på att grubbla och tveka
och jag värmde mina drömmar
djupt inne i dina ögon och tillsammans
kunde vi smälta kylan som formats
av en grå och regntung sommar.

Och vi skrev små lappar som jag skulle spara
i en röd och sliten ask av plåt för att
kunna sprida dem försiktigt över golvet
om jag skulle glömma att jag en gång varit lycklig.
Och sedan föll små droppar över världen
och ett fågelmoln ska splittras och försvinna.




Fri vers av Henrik Nilsson
Läst 1031 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2006-04-29 20:14



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Väldigt vacker och mjuk dikt! Den är bra skriven i lättlästa stycken. Detta gjorde du underbart bra!
2006-10-15

    ej medlem längre
När jag läste den här dikten för andra gången, upptäckte jag att den var mer än vacker: underbar och magnifik!
2006-10-07

    ej medlem längre
Otroligt vackert.
2006-09-28

    trollungen
Otroligt vacker dikt. Du skriver väldigt målande och jag kan riktigt se hur denna lilla kärlekshistoria utspelar sig. Härligt flyt i texten och jag vill läsa den om och om igen då jag hela tiden hittar nya rader som gör mig kär!
"jag värmde mina drömmar djupt inne i dina ögon och tillsammans
kunde vi smälta kylan". Mmm... gillar starkt! Hur kan du få ett så typiskt ämne att låta så nytt, fridfullt och enkelt? :) *glädjeskutt*
2006-09-14

    vilsen
vilken lycka, att hitta ännu en hittills oupptäckt människa (för mig) med ett språk som både förtrollar och faschinerar ! den här texten var sjuuukt bra !
2006-08-05

  Elin S
Den är verkligt riktigt fin den här. Vemodig.
2006-07-26

  Anna Lindén
Det bor en poet i din kropp. Jag hoppas att du inte ska behöva ta fram lapparna för att minnas lyckan.
2006-07-10

    Rimsmeden
Det finns många dikter som jag önskar att jag hade skrivit. Den här är en av dem
2006-06-28

    Tiny
Yes, den här läste jag gärna, bra du tipsade om den på din sida. Känns äkta och ärligt, tycker särskilt om asken av plåt. Symboliserar väl något i oss alla, där vi sparar det där vi inte vill glömma. Fint att se det i ord.
2006-06-27

  Nilla E
Jag vet inte vad jag ska säga...
Men tårar brände till bakom ögonlocken en kort sekund.

låt mig läsa igen...

åh..
blev inte klokare den här gången haha.
Det är helt enkelt underbart bra!

"Du var trött på att grubbla och tveka
och jag värmde mina drömmar
djupt inne i dina ögon och tillsammans
kunde vi smälta kylan som formats
av en grå och regntung sommar.

Och vi skrev små lappar som jag skulle spara
i en röd och sliten ask av plåt för att
kunna sprida dem försiktigt över golvet
om jag skulle glömma att jag en gång varit lycklig"

om och om och om och om igen
2006-06-17

  Ellinor A
Gillade den här
Snygg start, man kommer in i dikten direkt
att börja med och känns välkomnande
Fågelmålnen är en vacker bild, de
liksom binder ihop dikten

Den ger en känsla av hemma
du i ditt....
2006-06-07

  swimsus@gmail.com
"om jag skulle glömma att jag en gång varit lycklig."
Underbart bedårande ord som inte kan låtas bli att kännas lite sorgsna. Den här dikten tilltalade mig, från början till slut!
2006-06-03

  vildvin
O, så fin
blir varm och vemodig
2006-06-03

  Ikna
ÅÅÅ så fin!
2006-05-18

  mjuk
Stillsamt vaclert var ordet. Solljus får jag i tanken när jag läser dina ord.
Jättebra skrivet!
2006-05-16

    ej medlem längre
det doftar regn
under plåttak..
jag tycker mycket mycket om
den här texten
2006-05-02

  Ms Lovecraft
En gång i tiden sparade jag också på saker i askar...
Väcker minnen, inger hopp, samtidigt sentimental melankoli.
2006-05-01

  rebecca d
vemodig stilla och finstämd....
2006-04-30
  > Nästa text
< Föregående

Henrik Nilsson
Henrik Nilsson