Men sömnen infinner sig om inte annat
när den besegrar mina tankar på ren utmattning ...
Tankens kraft ...
... är förvisso
outgrundligt välgörande
när det kommer till
att övervinna
mycket av det
tillsynes omöjliga
som söker förhindra
eller begränsa
oss från att lyckas
med det vi vill ...
Men ibland
är det det vi vill
som styr våra tankar
utan en tanke på
vilka konsekvenser
det för vårt
välbefinnande kan få ...
Ta som
ett aktuellt exempel
mig själv här och nu ...
Borde länge sedan
ha krupit ner
och bekantat mig med kudden
för några timmar i drömmarnas rike ...
Men mina tankar
ägnar sig envist åt
min längtan efter dig
vars närvarande frånvaro
hänsynslöst karvar ut
och skapar
ett allt större tomrum
inom hela mig ...
Det är som om min längtan
betvingar mig
att invänta dig ...
... med tanken på
att få känna dig
nära tätt intill
är en förutsättning
för att jag ska sova få ...
Vet att det
är en icke helt
sund reaktion
på hur din frånvaro
påverkar och förstärker
min aktuella situation ...
... men vetskapen
med dess tillhörande insikt
om vad jag istället borde göra
är tyvärr något som
vare sig min själ
eller mitt hjärta
vill lyssna till
eller ens bryr sig om ...
Ty de ser mer
till vad som fattas mig
för att de ska kunna
fungera som de ska
i den ljuva harmoni
de behöver
för att hålla mig vid liv ...
... intill dess
att du äntligen
infinner dig
för att stanna och förbli
nära tätt intill
på alla sätt och vis
för resten av mitt liv ...
Finner inga
hållbara argument
som förmår gå emot
när min själ och mitt hjärta
så övertygande och bestämt
hävdar att jag ej
har något alternativ
annat än det
som får mig
att söka affirmation
för att få
förverkliga min längtan
efter den dig
som är ämnad för mig ...