långt inne fanns det något ohämmat

som inte fått utlopp

det levde sitt eget liv

i min då sargade kropp

 ...

kraften höll en bristande knopp

i stunden sekunden innan allt

då inget var omöjligt

i tidens hav blev det en flotte

 ...

det klack till

knoppen vecklades ut

öppen vacker fruktsam

åter spirade ett nyfött hopp

...

nu är jag det min farfar 

var så noga med att låta mig få veta

att jag var... en solstråle

jag minns hans stora varma händer

Som kupade om mitt ansikte

lyfte upp det mot sig

såg genom min själ och sa...

det ljuset vi har och som vi föds ur

som sen förvandlas till inre lyskraft

låt ingen, mitt barn, släcka det

solstrålen är det som föder liv

utan den blir det inget liv...

...

farfar hyllas genom mitt varande

för många är det som kallar mig

solstråle friskfläkt eller ljus

men vad de kanske inte vet om

är att en del av mitt ljus

reflekteras genom en spegel

som jag fick inbyggd vid födseln

en spegel som reflekterar

det ljus som andra har

...

dock har barn ibland

förlorat ljuset den självlysande förmåga

vilket gör att de ögon som syns

på barnfotot inte är de samma

som på studentfotot...

...

alla ni som känner att ert ljus falnar

ni som är rädda det skall försvinna

er vill jag särskilt uppmärksamma

och hålla fram i ljuset, och belysa er

stå i skuggan av er med stolthet

...

notis: "helande hämnd " en bok av Kent Lokvist

vittnar om detta...vad mobbningen kan skada...