... när 
jag fann njutningen
av att få dig be
om att jag skulle ge
dig mer
av den njutning
som fick dig att le
med hela din kropp och själ ...

Det var allt för mig
och beroendeframkallande
på alla sätt och vis för dig ...

Men den njutning
jag dig kunde ge
och i överflöd gav
förblindade mig
till den grad ...

... att jag ej 
förmådde se
att du ej något mer
än tillfredställelsen i sig
som du fick av mig
någonsin gav
eller ens ville ge ...

Men efter att ha mött
och älskat med 
tillräckligt många som dig
har genom åren 
av läkningsprocess
lärt mig känna igen
när jag möter någon som dig ...

Idag vet jag
vad jag behöver och vill ha
och tackar för inbjudan
men avvisar alla lockande
tillsynes underbart oanständiga förslag ...

... om jag ej
känner att den jag möter
njuter lika mycket av
att ge mig njutning
som jag njuter av att ge ...

Men njutningen i sig
kan göra det nog så svårt
att dig som vill ha
och dig som vill ge
alldeles enkelt
kunna skilja på ...

Vet dock idag
med mig
att lita till min intuition
och vad jag vill
att din närvaro
ska väcka för känslor
inom mig ...

Förutan den känsla
jag vill känna
att du med din blotta existens
väcker inom mig
finns det inte en chans
att jag ens kommer att
bjuda in dig till att få älska med mig ...