Vi lever idag under en kontinuerlig press att uppmärksamma och konsumera varor, produkter och tjänster av alla de slag. Ständigt avbryts TV-program för reklam och ibland finns den i själva programmen. Tidningar är fyllda med annonser och tjocka buntar med butiksreklam dimper varje vecka ner i våra brevlådor. Riktade utskick där man skaffat fram våra namn och adresser görs. Det tjatas till och med i våra telefoner och knackas någon gång på våra dörrar.

Satta under detta tryck kommer vi lätt att tro att vi behöver varor som vi inte behöver, som vi klarar oss lika bra eller bättre utan. Det finns otaliga prylar i hushållen som när de väl köpts aldrig eller nästan aldrig används, som bara står och tar plats. Ibland finner vi till och med att den äldre prylen vi hade fungerar bättre än den nya försämrade varianten och fortsätter använda den äldre prylen. Vi suggereras in i tankefel att vi behöver saker som vi inte behöver, att vi behöver mer, mer och mer i en aldrig sinande ström. Det var enklare förr när det inte existerade så många produkter och tjänster. Lättpåverkade människor kan försättas i svåra skuldfällor med kronofogden hängande efter sig. De hade lurats att köpa eller inte tillräckligt tänkt igenom finansieringen.

Affärslivet har framgångsrikt utnyttjat och tillskapat olika dagar för att driva upp hyperkonsumtionen. Julafton, nyårsafton, påskafton, valborgsmässoafton, Halloween, Fars dag, Mors dag, Alla hjärtans dag, födelsedags- och namnsdagshysteri och examenshysteri inte att förglömma. Alla hjärtans dag introducerades av varuhuset NK och fick sitt stora genomslag under 1990-talet. Det påstås att för år 2005 så gavs en miljon presenter denna dag och såldes 4,3 miljoner rosor samt skickades närmare 2,5 miljoner hälsningar. Via medial påverkan söker affärslivet vidmakthålla, förstärka och nyetablera säljande konsumtionsmönster för de aktuella dagarna. Vi pressas att skapa varurelationer mellan människor. En annan teknik för ökad konsumtion är uppkomsten av mässdagar inom alla möjliga områden: Bokmässa, Båtmässa, Vildmarksmässa, Fiskemässa, Husvagnsmässa, Erotikmässa o.s.v.

Ytterligare en påverkansteknik utgör alla specialtidningar (som i stor utsträckning är reklamtidningar) för bilar, motorcyklar, båtar, datorer, digitalfoto, mat, resor o.s.v., som i rätt stor utsträckning har som lönsam affärsidé att vi skall betala för reklamkataloger med lite inklippt text. I mängder av bokklubbar får vi en bok oss tillsänd om vi glömmer att tacka nej till den senaste huvudboken, i stället för att vi får boken om vi aktivt beställer den – ett konsumtionsdrivande, oetiskt system som nästan alltid tillämpas av bokklubbar.

Vi får stark uppmuntran att köpa allt möjligt som vi inte behöver. Ett problem med hyperkonsumismen är att människor inte har tid att konsumera allt de skulle vilja konsumera även om de möjligen har råd. Ett annat är att inköpta men oanvända prylar tar upp utrymme i hemmen och så småningom belastar sophanteringen. Ett mycket allvarligt problem på lång sikt är att icke förnyelsebara resurser såsom metaller och olja förbrukas. Hyperkonsumismen förbrukar även alltför mycket vatten.