Sakta i månljus sommarnatt
Får vi vandra där ner mot hagen
Som ekot ifrån Sunnaberg
Känner hjärtat ditt hur det svarar

Månen som lyser upp vår färd
Målar skuggor på land och vatten
Jag lyfter dig så lekfullt lätt
Gör dig svävande glad och vacker

Över skog och ängar
där vi färdas fram, hon är mig nära
Tankarna blir lätta
När hon vandrar där så tätt intill mig

Ingenting kan förhindra det
Och hon kysser mig mjukt på kinden
Blodet nu strömmar villt och hett
Hennes händer läggs om min nacke

(mellanspel)

Himmelen fylld av stjärneljus
Som snart döljs av en älskad kvinna
Hjärtan som slår i samma takt
Ugglor hoar från Bökevara

Över skog och ängar
har vi färdats fram, hon är mig nära
Tankarna blir lätta
När hon ligger där så tätt intill mig

I Duvemåla hages famn
Är vi trygga nu och i håret
Sitter det några höstrån kvar
Och hon skrattar i sommarnatten

© Roger 2004