Det är en röst i vinden
frånvaro av värme som
sätter höstens rosor i
mitt bleknande ansikte

Stråk av fåglar mot syd
mot blånande himmel

Ser de första gula löven
på vägen mot hamnen
där båtarnas nu livlösa
skrov sorgset sover
i väntan på
varmare vatten

Påklädd och varm
går jag här och
känner vinden bita
kinderna till
bitterljuv längtan.

Längtan till de långa
ljusa nätter som
passerat för att
aldrig mer komma
åter

Ser ut över havets
upprörda svärta och
skum, mot de ödsliga
vattnens lockrop
Sommaren är över nu
Det är höst