Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jakt i ensamhet

runt tjugosju år sen
du gav mig allt
dina läppar mjuka som siden
jag är rökmolnen
du är karvad ut ur tiden
jag är återhållsamheten
du var freden du var friden
jag är den ruttnande planeten
du var stark men föll i striden
jag är svag men kvar i skiten
glider planlöst genom tiden
solen bränner genom dimman
smälter allt som står i vägen
på rutan torkar jag bort imman
för att se dig stå där trägen
vacker
leende
och lila
men ingenting finns kvar nu




Prosa av Carl R. Westerling
Läst 402 gånger och applåderad av 13 personer
Publicerad 2016-03-17 18:37



Bookmark and Share


  Minkki VIP
.
2016-04-26

    ej medlem längre
Djupt berörande, men ljuset finns i mörkret!
2016-04-03

  Lindha W Gustavsson
En text som träffar rätt in i benmärgen, och i sin utformning så annorlunda än andras ( inklusive mina) texter. Kan dessutom tolkas på olika sätt vilket jag ser som ett plus extra. bra där!
2016-03-20

  Katinka VIP
Vad jag tycker om..
Jag är rökmolnen
Du är karvad ut ur tiden.

Känns Kent.
2016-03-18

    sajo
Får en känsla av att det är en saknad du skriver om och den berör och känns stark. Bra skrivet. Dina texter är bra och har en härlig rytm.
2016-03-18

  Åse Tropp VIP
Kände vad du skrev!
2016-03-17

  Ingrid Trolle
Starkt och
berörande
2016-03-17

  Solstrale VIP
Fantastisk!
2016-03-17
  > Nästa text
< Föregående

Carl R. Westerling
Carl R. Westerling