Det fanns en gång
När vi plockade sötmans smaragder
Och jag trädde dem på pinnar
Knäckta direkt från min kropp
Så mjuka att de vek sig i din hand
Färska nog att få prickarna på tungan att rysa
Och krypa tätt omkring din hals

Du höll för mina ögon
För att förstärka min hörsel
Och jag kunde höra dig inom mig
Fast utan ord

Vi tappade lusten i gräset
Men plockade upp den igen
Grävde ner den i jorden
För att leta sen
Låtsades att bli förvånade när våra händer möttes under marken
Och där... hittade vi den

Jag är tillbaka där vi en gång snaggade vårt hår
Det förmultnar långsamt
Klamrar sig fast sa du
I flera år
Precis som något annat skulle göra
Men jag vet ju nu

Det fanns en gång
När vi plockade sötmans smaragder
Och du kikade på mig genom det gröna hårda
Och ditt öga delades upp i kalejdoskop
Du bjöd på trasigt småglas i olika färger
Och i ditt iris såg jag explosioner jag inte längre minns

Men det fanns ändå en gång
När vi plockade sötmans smaragder
Och jag trädde dem på pinnar
Knäckta direkt från min kropp