Natt.
Ljusa kvällar når inte hit, vill inte in.
Vill vara mörk.
Stannar uppe för att invänta det omslutande svarta.
Glöden pulserar i takt med andetagen.
Röken försvinner i mörkret.

Varje andetag ger smärta.
Varje andetag ger lindring.
Ger acceptans.
Det finns inget att hoppas på.
Vetskapen är svår.
Att klamra fast vid en dröm är en dåres misstag.

Att älska förbjudet är dårskap.
Som bränsle på en svalnande glöd.
Det kommer bränna hårt.
Men att brinna kan vara befriande.
Låta lågorna slicka rent djupa sår.
Men vem kan släcka elden?

Vem kan ta bort smärtan?