Inatt var jag ute
Mitt i blåsten
Mitt i känslan där ljum vind möter kall kyla.
Kaninerna har sökt lä, deras hustak har blåst bort
De sitter i säkerhet och kommer ej att försvinna
Men ändå är jag ute.
Jag fixar, donar, trixar och mekar
deras nya hem är nu klart och de skuttar glatt in
Jag dröjer kvar en stund
Jag borde ha rusat in.
Men känslan av friden mitt i stormen är så påtaglig,
Ljum vind och kall kyla från var sitt håll
Hela kvarteret sover men jag står och bara andas.
Livet har nyss tagit sig oväntad vändning men den i sig behöver inte vara negativ. Jag trodde en sak men det blev en annan.
Allt togs bort på en dag men kvar finns det som betyder något:
Jag- Jag var mig själv trogen och fortsatte vara den jag är, jag anpassade mig inte efter andra och gjorde inte avkall på mig själv, jag var allt igenom god aldrig negativ.
Jag lever nu som jag alltid velat leva, trots många svårigheter runtomkring.
Livet är tufft men ändå så härligt där jag står i ljum vind och samtidigt kall kyla.