Peter Papillon
Med sitt solskensblekta hår
Som en lila känguru i bland får
Lockar åskådare där han går

Han saknar sans
Han är vettlös och i trans
Så han tar en dans

Han snurrar längs den stora gatan
Människor som tappar hakan
Ner i gatan, snabbt som satan
Skrämmer duvorna och skatan

Där han drar fram
Han är glitter, han är glam
Väger tio gram

Han är snabb på de lätta stegen
Hans stil den är hans egen
Man blir häpen och lamslagen
Man blir på bar gärning tagen

Vilken grabb
Han är flink, han är snabb
Han hoppar i en cabb

Föraren han blir häpen
När plötsligt alla säten
Ockuperas av en näpen
Glittrandes och nedsupen

Grabb så obskyr
Han glömmer bort vart han styr
Hans bil var dyr

Tre timmar tog bärgningen
”Vart fan är den spolingen
Ring efter bylingen
Ta den jävla slyngen”

Men Peter har flytt
Han har horisonten bytt
Letar efter nåt nytt

En ny stad med nya gator
Folk skriker som apor
Som infekterad utav loppor
Som urinfläckar i trappor

Är Peter avskyvärd
Men han dansar vidare i sin värld
Han tror att han har mest flärd
Så låt han vara som han är