vingslag
himlen mellan tallens grenar
fönsterrutan, en hinna mellan dröm och eftermiddagen som ligger likt en blöt filt över taken
hon som stannat i ingentinget
med andetagen studsandes mellan resår och nattduksbord
ett tomt juiceglas
ljuden från rören
lägenhetens alla lampor släckta
han
i badrummet
hälar mot brokigt stengolv
ljusår från pågående afterwork
fast i sin spegelbild
illamående vid åsynen av kvarglömda skäggstrån i handfatet
det brinner mellan väggarna
glödande klot slungas genom tomrummet
dör bakom stilla duschdraperi
hon
fast med blicken på tallens knottror
oförmögen och förtegen
det bor inga duvor i tallen längre
grannbarnen har slutat spela bandy
löftet de gav varann
suddigt i kanterna
gasolens klick klick klick när hon förmått släppa tallen med blicken
ljudlöst, mödosamt släpat det uråldriga linneskåpet fram till dörren
en kakelbarrikad
en hindrad utväg
en klenod i vägen för en annan
suset i rören
gasoltubens ljudlösa rop
han
vid badrumsdörrens handtag
hon
vid köksbordets trötta duk
fingrar över brödsmulor och aska
handen ömt om tändarens kropp
klick klick
kommer aldrig igen