Jag såg dig parkera din bil
och försökte inte ens minnas
en glimt värme
Kunde bara blindas av din bitterhet
(Ja, den kyler fortfarande)

Du stod där med blommor i handen
utanför porten till vad du kallar ditt hem
Du hade endast en av tusen ursäkter
att erbjuda för ikväll
(Ja, ursäktsinflation finns)

Vad ska man göra annat än att placera
de blödiga blommorna i en sprucken vas
Så som jag placerat
dina vredesutbrott i mitt spruckna förtroende
och hos mina hemskaste minnen
(Nej, jag glömmer inte)

För vi kan väl aldrig bli någon annan än vi är
Röda rosor kommer inte blomma ut
om du inte ger dem vatten
Så som kärlek aldrig kommer växa fram
om du uttorkar dess mottagare
Du är den du är
(Du hade aldrig ens köpt en ordentlig vattenkanna)

Hoppades att få se dig långt borta från mitt liv
där du hör hemma
(Ja, jag hatar dig!)